ingen vill se oss och ingen tror på att våra lungor andas
för varandra så att bröstkorgen åker upp och ner ner och upp
springer fort utan att andas för att komma så nära som ingen kan
vara bara för att du är du och jag är jag som två saknade bitar i
ett pussel som bygger ihop en egen värld som inga andra ögon kan skåda
för vi har bara varandra morgon dag kväll och natt oberörda förförbara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar