Genom mitt öppna fönster hörs studentsånger och ett evigt Shalalalala.
Känns som att hela staden är ute och firar ikväll trots att det är två dagar kvar tills de tar studenten. Men det får mig att minnas tillbaka till min klass två student veckor.
Det gör absolut ingenting att det lever om och att alla studentvisor biter sig fast i huvudet igen. Jag minns precis hur vi var och hur otroligt roligt vi hade det under våra veckor innan vi skildes åt.
Jag önskar och hoppas att alla tar tillvara på dessa dagar.
Det gör lite ont i hjärtat bara att jag inte själv får stå där och uppleva det åter.
Nu får jag vara en åskådare igen bara.
Puss på gamla SP3D.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar