Your home is where your heart is

Vinden susar i träden och det går att skymta några hästar som
blivit frisläppta på bete,
de går där så lugna och så fria.

Klockan tickar i köket och ibland kan jag inte
låta bli att räkna tickandet tills det har gått en minut. Sextio tickningar och
jag kan sluta räkna.
Vart jag än hamnar så känner jag mig hemma när jag hör en klocka ticka,
det är inte många som förstår så jag känner det tyst.

En morgon så kom en vän och besökt mig när jag
satt vid köksbordet och löste korsord och lyssnade på melodikrysset,
och klockan tickade iväg högre än någonsin.

Min vän sa att detta var min roll i framtiden när jag blivit gammal.
Och jag, jag skrattade mest med.

Men jag tycker om lugn på morgonen och kanske
är jag lite gammal redan.

Och även om jag skrattade med så skrämde tanken mig,
jag satt där ensam. Ensamhet och framtid hör inte ihop.


Efter det känns det som att klockan har börjat ticka snabbare.