Klockan är sex på morgonen och jag kom hem
från jobbet för en halvtimma sen,
solen skiner och det är varmt ute trots
denna tid på morgonen och stress har börjat
göra mig illamående.
Drömmer konstiga drömmar hela tiden
och vaknar upp till en misär tillvaro.
Lögner och svek och otrohet och falskhet
som inte är av denna värld och jag undrar fortfarande
om det någonsin kommer att ta slut.
Gnuggar hellre smutsen i ansiktet nu än
senare och får jag inte ett bevis på tillit så kommer
det aldrig att finnas men jag hoppas fortfarande
var eviga dag och varje centimeter av hela världen.
Allting är byggt på gåtor och jag fumlar runt
i tunnlar utan slut och kvävs av att allting som
jag trodde på. Utbränd på att tvivla och insjuknad på
att bara vara och inget mer. Börjat lära mig vad otillräcklig är
och är förblindad över hoppet som sviker.
Det var nog allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar