torsdag 24 februari 2011







Jag fann dig när du behövde det som mest och
du fann mig när jag behövde det som mest.

Jag räddade ditt liv och du,
Du räddade mitt.

3 kommentarer:

  1. Jag har många gånger vellat skriva en kommentar fast varje gång jag försöker kommer jag inte på nått att skriva, för det du skriver är så hilma bra att mina ord och tankar bara försvinner. Jag sitter här helt tom, för det du skriver är så bra att jag inte kann setta ord på det :D

    SvaraRadera
  2. Tror det är nån jag känner igen!, det var bra skrivet, fortsätt så! skriver du allt ur eget huvud så tycker jag att du ska sammanställa det och skicka in det till nån som läser det/kram

    SvaraRadera
  3. Stine - Åh, vad fin du är. Det är bara att skriva så fort du vill! Jag älskar att få kommentarer och feedback. Det glädjer mig dock att du tycker om det jag ger och att det är anledningen till att du inte kan sätta ord på någonting. Men åh, tack vad fin du är.

    Anonym - Tack så himla mycket! Verkligen. Men jag har för mycket tvivel på mig själv för att kunna göra något sådant. Men tack och åter tack.

    SvaraRadera